Patentens regelverk

Svensk patentutgivning styrs huvudsakligen av två lagar: svenska patentlagen (PatL) och europeiska patentkonventionen (EPC). Patent enligt PatL utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV) som också hanterar varumärken. Patent enligt EPC utfärdas av europeiska patentverket (EPO).

PatL och EPC står i sin tur under påverkan av internationella överenskommelser så som Pariskonventionen, Patentsamarbetsavtalet och TRIPS.

Om EPC och EPO

EPC är en internationell överenskommelse om samarbete kring patentutfärdande. Konventionen är undertecknad av 47 länder, och EPO är den myndighet utsedd att kontrollera konventionens efterlevande och utfärdande av patent i enlighet med konventionen. EPC skrevs och undertecknades 1973, men kom i ny form 2000. Den viktigaste skillnaden här är att medan EPC 1973 krävde att man i ansökan till EPO meddelade i vilka av de undertecknade staterna man önskade få skydd har EPC 2000 som utgångsläge att en ansökan till EPO per automatik ger skydd i alla undertecknande stater.

Föregående mening belyser patentens nationsbundenhet: alla europeiska patent är nationella, och ger skydd enbart under vart och ett av nationernas lagstiftning. En EPO-ansökan är egentligen bara ett förenklat sätt att ansöka om 47 patent samtidigt, ett för varje undertecknande stat+*.

Notera att Sverige undertecknade EPC 2000 först 2006. Det innebär att patent som utfärdats av EPO under åren 2000-2006 trots konventionens nya utformning inte är gällande i Sverige annat än i undantagsfall. Fast det förutsätter förstås att ansökanden inte enligt EPC 1973 uttryckligen angivit Sverige som ett av de länder hen söker patent inom.

Värt att notera är också att Europeiska patentkonventionen och Europeiska patentverket inte är sammankopplade med Europeiska unionen, utan de existerar parallellt med varandra. Det innebär dock inte att EU inte önskar upprätthålla relationer med EPO. Tvärtom syftade både direktivet för bioteknologiska uppfinningar och det föreslagna direktivet för mjukvarupatent (som sedermera föll i parlamentet) till att närma EU-ländernas lagstiftningar till EPO:s praxis. De planer som finns i EU på att skapa ett ”gemenskapspatent” (ett patent som ensamt skulle gälla över hela unionen, istället för som under EPC ett patent för vardera land) räknar också med EPO som för gemenskapspatenten administrativ myndighet.

På global nivå

Ett av de centrala internationella avtalen om patenträtt på global nivå är Pariskonventionen. Den författades i slutet av 1800-talet och innebar för de undertecknande staterna bland annat att de inte fick diskriminera patentsökanden på basis av deras nationalitet. Innan hade det nämligen varit vanligt att t ex en fransman inte fick söka patent i Österrike och vice versa. Pariskonventionen innehåller också vissa krav på de rättigheter ett patent ska innebära.

Men det finns också mer sentida initiativ för att standardisera patentlagstiftningen globalt och förenkla patentansökningsförfaranden.

Ett exempel på det förstnämnda är Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriell egendom (TRIPS) som arbetades fram under tidigt nittiotal och trädde i kraft 1995. TRIPS-avtalet innebär ingen underlättad ansökningsprocess, utan ställer bara upp regler för det minsta skydd varje av avtalet undertecknande stat måste införliva i sin nationella lagstiftning. TRIPS-avtalet innehåller också krav på minsta sanktioner de undertecknande staterna måste införa för att säkerställa efterlevnaden av patent. Patenten behandlas i art. 27-34 TRIPS och avtalet refererar också till de krav på rättighetens omfång som finns i Pariskonventionen. I EU ledde avtalet fram till direktivet EC/98/44 om patent på bioteknologiska uppfinningar.

Ett exempel på det senare är Patent Cooperation Treaty (PCT) från 1978 som syftar till att underlätta för en patentsökare att erhålla patent i alla undertecknande stater samtidigt. Hur patenten sedan blir giltiga skiljer sig inte särskilt mycket från hur EPC-patent blev giltiga under EPC 1973, men ansökningsförfarandet är decentraliserat. Istället för en enhetlig ansökningsenhet som EPO, finns Internationella sökningsmyndigheter (ISA) som man lämnar in sin ansökan till. De gör sedan en preliminär bedömning om patenterbarheten av föremålet och skickar, om föremålet enligt deras mening är patenterbart, ut ansökningen till de angivna länderna för ytterligare en bedömning av det nationella patentverket. I Europa finns tre ISA:er: PRV, EPO och Storbritanniens patentverk.

+Ett intressant undantag från patentens nationsbundenhet är den västafrikanska organisationen OAPI som är en sammanslutning av 12 afrikanska länder, merparten franskspråkiga. OAPI har mandat att ge ett enda regionsöverspännande patent. Se också http://www.oapi.wipo.int.

*Det finns också ett europeiskt projekt att skapa så kallade ”gemenskapspatent”. Gemenskapspatentet skulle innebära att enbart ett patent behöver utfärdas som är giltigt i hela den europeiska ekonomiska gemenskapen. Projektet, som under lång tid har legat på hal is, tar stundtals fart igen och sedan man kommit överens om att ett gemenskapspatent inte behöver vara översatta till unionens samtliga 23 officiella språk har en av de största svårigheterna överbryggats.

Mer läsning och källor

Prop. 2006/07:56, Harmoniserad patenträtt, kap. 4

Lärobok i immaterialrätt, Marianne Levin, Nordstedts Juridik, 2007

Intellectual Property Law 3rd edition, kap. 14-15, Lionel Bently och Brad Sherman, Oxford University Press, 2009

WTO Law – from a European Perspective}, kap 9, Egelund Olsen, Steinicke och Engsig Sørensen, Forlaget Thomsen, 2006

Om gemenskapspatent:

KOM (2000) 412 m.m. om utformandet av gemenskapspatent. Innehåller informativt memorandum om bakgrunden till gemenskapspatenten och tankarna bakom det nya systemet.

KOM (2003) 827 m.m. om behörigheten för EG-domstolen att pröva patentmål.

KOM (2003) 828 m.m. om skapandet av en patentdomstol i EG.

Annonser

Ett svar to “Patentens regelverk”

  1. Patent och varumärken « Stenskott Says:

    […] f m on augusti 31, 2009 | # | 0 Idag har jag postat det första inlägget i en kurs på runt tio delar om patenträtt förr och idag. Det är huvudsakligen en genomgång av […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: